Åh, du mina tjugosju sinnens älskade, jag ältar dej! - Du din ditt dej, du och jag, ditt och datt. - Vi?

      Det hör (i förbifarten) inte hit.

      Vem är du, oräknade kvinns? Du är -- är du? Folk säjer att du är, - folk får säja vad dom vill, dom vet inte vad som är upp och ner här i världen.

      Du bär hatten på fötterna och går på händerna, på händerna gås du.

      Åhå, dina röda kläder, sågade i vita veck. Röd älskar jag dej Anna Blomma röd ältar jag dej! - Du din ditt dej, jag och du, ditt och datt. - Vi?

      Det hör (i förbifarten) den slocknade glöden till.

      Röda blomma, röda Anna blomma, vad säger folk?

      Pristävling:
         1. 1. Anna blomma har pippi.
         2. 2 .Anna Blomma är röd.
         3. 3. Vad är det för färg på pippin?

      Blått är färgen på ditt gula hår.

      Rött är kuttret från din gröna pippi.

      Du enkla flicka i vardagsklänning, din lilla gröna gås, jag ältar dig!

      - Du din ditt dej, du och jag, ditt och datt. - Vi?

      Det kommer (i förbifarten) på den heta brasan an.

      Anna Blomma! Anna, a-n-n-a, jag kramar ditt namn droppe för droppe.

      Ditt namn dryper som mjuk oxtalg.

      Vet du det, Anna, vet du det redan?

      Man kan läsa och plocka dej bakifrån också, och du, du fagraste av kvinns, du är densamma bakifrån som framifrån: "a-n-n-a".

      Oxtalg smeker smetsamt över ryggen på mej.

      Anna Blomma, din lilla droppgås, jag ältar dej!