KONRAD BAYER

jag ska författa ett teaterstycke med titeln:

solen skiner. därefter ska jag leta rätt på eller låta uppföra en byggnad, i vars källare eller bottenvåning finns ett rum som är tillräckligt stort för att man ska kunna dela av det med en ridå i två salonger, som vardera rymmer ungefär hälften av alla mänskokroppar. dom sitter där och betraktar ridån från varsitt håll. De optiska konsekvenserna av jordens rundning elimineras med hjälp av ett raffinerat spegelsystem och alla garanteras fri sikt mot ridån. båda avdelningarna har var sin entré. för den händelse byggnadsverket sträcker sig en eller flera gånger jorden runt, ska entréerna ligga mittemot varandra på samma gata eller torg. var och en av dessa medelst en ridå avgränsade delar av rummet är en teater. var och en av dessa båda teatrar har vid den egna entrén en egen kassa. i båda teatrarna förbereds uruppförandet av mitt stycke med titeln:

"solen skiner". båda teatrarna öppnar samtidigt. man kan inte föreställa sig vilka reklamåtgärder som blir nödvändiga. båda tillkännager premiären på stycket

"solen skiner". mänskligheten är församlad. ridån går upp. de båda hälfterna av all världens mänskokroppar skådar varann i synen. härmed varde teaterstycket:

"solen skiner" författat.

Ur der stein der weisen (1963)