RAYMOND CARVER

Kväll

Jag var ute och fiskade ensam, denna trista höstkväll.
Fiskade medan det skymde allt mer och mer.
Fylld av bottenlös sorg och sedan
fylld av bottenlös glädje när jag drog in
en silverlax mot båten, och doppade en håv in under fisken.
Heliga hjärta! Jag blickade ner i det strömmande vattnet,
och sedan upp mot bergens mörka rand
bortom staden, och ingenting alls tydde på
att jag skulle drabbas så svårt av denna längtan
att komma tillbaka än en en gång, innan jag dör.

Fjärran från allt, och fjärran från mig själv.

översättning: Ingemar Johansson