RAYMOND CARVER

Spindelväv

För några minuter sen gick jag ut på verandan.
Därifrån kunde jag se och höra vattnet,
och allt som hänt mig under alla dessa år.
Det var varmt och stilla. Ebb.
Inga fåglar som sjöng.  Jag lutade mig mot räcket
och en spindelväv rörde vid pannan på mig.
Den fastnade i håret. Ingen kan klandra mig för
att jag gick in igen. Vindstilla. Havet
var kav lugnt. Jag hängde spindelväven i lampskärmen.
Där ser jag den skälva då och då när min andedräkt
når fram. Fina trådar. Sinnrika.
Inom kort, innan någon inser det,
är jag inte längre här.

översättning: Ingemar Johansson